fredag 17 mars 2017

Så i kallbänken


En kallbänk är verkligen fantastisk. Här kan jag så innan tjälen ens börjat fundera på om den ska släppa någon gång. Tidig sådd och tidig skörd. I maj är man glad över vartenda blad som lyckats titta upp, så jag sår gärna alldeles för tätt. Då kan jag gallringskörda små späda blad riktigt tidigt.

måndag 13 mars 2017

Beskära äppelträd



Solen skiner, snön tinar och vi är i mitten av mars. Dags att beskära äppelträd. Eller är det dags? När det kommer till att beskära äppelträd, känns det som att alla har olika åsikter. Förr i tiden beskar man alltid på vårvintern, kanske framförallt för att då hade trädgårdsmästaren tid. Idag pratas det ofta om JAS-beskärning och att det är varsammare för trädet att bli beskurit under sommaren. Det leder också till färre vattenskott, sägs det. 

Vi beskär lite både och, faktiskt. Jag tror egentligen inte att det är så noga. Vi har ett väldigt gammalt äppelträd som fick sin första beskärning på säkert 30 år den första sommaren när vi flyttade in. Det var i ett eländigt skick och grenar gick både högt och kors och tvärs. Äpplena var små och angripna men efter några ordentligt hårda beskärningar börjar trädet återhämta sig. Nya grenar skjuter ut och det finns mängder med fruktbärande grenar inför sommaren. Här behövde bara lite vattenskott kortas av. 


Vi har också ett nyplanterat äppelträd som fick sin första beskärning. Uppbyggnadsbeskärning ska alltid göras på vårvintern. Det ser ju för sorgligt ut med sina få, korta grenar men så småningom kommer det förhoppningsvis bli ett fint träd, fyllt med goda äpplen. Min plan är att sätta ett fruktträd varje år, så att jag så småningom har en hel fruktlund. 

måndag 6 mars 2017

Sysslor i mars


Mars är nog tillsammans med augusti min favoritmånad. Solen värmer och reflekteras i snön. Tid för snölek och jobb. För även om vi varken kan skörda nässlor eller så på friland än, som de gör längst ner i Sverige, så är det ju äntligen dags att sätta igång på riktigt. Veden ska huggas. Det går som allra lättast nu när träet är fryst och det är bra att bli klart innan marken tinar och det finns tusen andra saker att göra.


Det börjar bli dags att så också. Tomater och kryddor sår jag främst i mars. En vintersådd i back av lite allt möjligt ska det bli också samt spenatsådd i kallbänken (men då måste jag nog skotta först). 


Så måste ju kaninen motioneras också. Tidigare i vinter har han inte varit så pigg på att komma ut och springa men nu när det är lite varmare gräver han gärna gångar i snön en stund. 


Så lite finns det allt att göra men glöm inte bort den allra viktigaste sysslan i mars: Sitta på bron och tanka solljus. Gärna med en kopp kaffe i handen.

torsdag 2 mars 2017

Det växer v.9


Så är det äntligen mars och ute bestämde sig snön för att äntligen vräka ner i stora drivor. Lite tråkigt för oss odlare som nästan börjat hoppas på vår men kul för alla barn som får sportlov nästa vecka. Inne struntar chilin fullkomligen i det vintriga vädret och växer så det knakar under tilläggsbelysningen. 


Jag fick sätta igång belysningen i källaren också, för att ha någonstans att sätta plantor som behöver ha det lite kallare. Eftersom bordet än så länge är ganska tomt, passade jag på att så lite sallad också. Blir fina små blad att servera om några veckor. 


Så är det dags att så också. Jag väntar i alla fall två veckor till med tomatsådden eftersom jag inte har någon uppvärmningsmöjlighet i min tunnel. Däremot är det dags att så kryddor som timjan, oregano och anisisop. Jag sår en omgång basilika också, för den växte så bra i mitt fönster förra våren. Riktigt lyxigt att ha färska kryddor till matlagningen i köksfönstret.  

fredag 24 februari 2017

Snart drar odlingssäsongen igång igen


Snart drar odlingssäsongen igång igen och det är hög tid att hitta alla odlingsgrejer. Dags att börja filma igen.

onsdag 22 februari 2017

Dags att plantera physalissticklingarna

Förra våren köpte jag en planta physalis på en marknad. Kvinnan som sådde den hade bara satt frön från en physalis hon köpt i butiken, fått en planta som hon sedan tagit sticklingar av och hållit vid liv i flera år. Det lät ju helt fantastiskt men jag trodde nog inte att jag skulle lyckas själv. Jag är väldigt dålig på att övervintra växter. De får bara löss och då blir jag galen och slänger plantorna.


Men de här physalis sticklingarna har stått i vatten i ett fönster hela vintern och aldrig klagat. Ja, lite kanske de klagade när jag glömt fylla på vatten men annars har de bara stått gröna och fina hela vintern. Nu börjar de vara lite gula och jag tror att det är dags att ge dem lite jord. Så hoppas jag att de fortsätter att trivas i fönstret på Oskars kontor hela våren.


Om du inte provat, rekommenderar jag dig verkligen att odla physalis. Smaken på de egenodlade är så mycket mildare och rundare än på de man köper i affären. Plantan ger hur mycket som helst, även om man beskär den hårdhänt och den kräver inte särskilt mycket av odlaren. Jag odlade i hink och det var ganska praktiskt för då kunde jag ta in plantan och låta den stå i ett soligt fönster hela hösten. Jag och Noa skördade de sista frukterna i december.

måndag 20 februari 2017

Det växer v.24

Foto: Melker Wastensson

Nu växer det så att det knakar men inte i landet utan i min mage. Familjen W ska nämligen bli 5 till sommaren. Det hade jag aldrig trott, att jag skulle få gå igenom det här en tredje gång. Jag längtar och tycker att det ska bli väldigt spännande att se vem som gömmer sig där inne. Än så länge verkar den ganska nöjd, sparkar och har sig så där lite lagom.

Men att få barn mitt i sommaren är ju verkligen inte optimalt för en odlare. När jag först fick beskedet var faktiskt min reaktion: Ånej! Hur ska jag kunna odla?. För att lugna mig, lovade Oskar att göra allt jag inte klarar av och vi jobbade hårt för att förbereda odlingsbäddarna redan på hösten, så att det ska vara mindre att göra på våren. Allt är täckt, där det ska odlas tidigt är det gödslat och de flesta planer på att utöka odlingarna har vi lagt på hyllan. Det hinner vi med ett annat år.

Att hålla ambitionerna små är dock ganska svårt, särskilt eftersom jag mått bra mycket bättre under den här graviditeten än under mina tidigare. Hybrisen börjar smyga sig på och vi tror att vi ska klara både det ena och det andra trots spädis. Det tredje barnet hänger väl mest bara med, eller hur?